Minoritetsstress
Begreppet minoritetsstress myntades i USA i mitten av 1990-talet av Ilan H. Meyer, fil. dr. i socialpsykologi och medicinsk vetenskap, och professor i psykiatrisk epidemiologi. Meyer skapade minoritetsstressmodellen för att beskriva den stress som personer som tillhör en historisk marginaliserad eller i övrigt nedvärderad grupp i samhället kan uppleva. Exempel på några grupper är människor med funktionsnedsättningar, HBTQAI-personer och personer som blir rasifierade.
Alla människor kan uppleva stress i livet, beroende på olika situationer som uppstår, oavsett vilka vi är som personer, både för dem som tillhör normen och de som står vid sidan av normen. Minoritetstress beskriver dock en annan typ av stress som adderas utöver den annars förekommande stressen som alla kan uppleva då och då. Minoritetsstress finns bland oss hela tiden, i samhället. Du kan möta den i skolan, på nätet, hos läkaren, i matbutiken. Stressen drabbar minoritetsgrupper som på grund av strukturella ojämlikheter, medvetna eller omedvetna kränkningar och stereotypa föreställningar utsätts för diskriminering. Denna diskriminering påverkar stressnivån i kroppen. Personer som lever i minoritetsstress behöver stöttning och känna lättnaden i att det finns andra som förstår dem och är i liknande situation.
Jag föddes med en obotlig neurologisk funktionsnedsättning, och använder idag rullstol. Jag har upplevt funkofobi (en samlingsbeteckning för fördomar och utestängande av personer med funktionsnedsättning) i många sammanhang, där man kanske minst väntar sig att stöta på det. Jag vet också hur det är att gå till en psykoterapeut eller kurator som hör till normen. Dyrbar tid och pengar slösas bort på att försöka förklara för personen hur det är att leva i ett utanförskap, att ens få dem att förstå att det (fortfarande) existerar. Om du lever i minoritetsstress kommer jag kanske inte alltid kunna känna till din exakta situation, men jag kan lova att du inte kommer behöva uppförsbacken i att övertyga mig om att din situation är på riktigt och jag vet att den dagliga stressen att ses som annorlunda tär på den psykiska hälsan. Dessutom arbetar jag alltid utifrån ett intersektionellt perspektiv där alla olika typer av maktordningar inkluderas.
